♥

Känner mig för första gången i år riktigt ledsen. Rensade bland gamla papper och hittade en 3,5 år gammal lapp. Det var inte många ord men jag minns känslan jag hade när jag fick den, jag trodde verkligen att jag hittat personen jag skulle leva ihop med resten av mitt liv. Jag saknar den människan nåt så otroligt mycket ibland, synd bara att han inte existerar längre.. Fick ett mail för ett tag sen men jag orkade inte svara, det går inte att hålla det hela på en vänskapsnivå och att ge honom ett nytt försök i egenskap av pojkvän existerar inte i min värld. Han har spelat ut sina kort och vi är klara. Glömmer aldrig när han körde halva natten för att be mig om förlåtelse och stod och grät på min parkering för att ett par veckor senare bete sig lika illa igen... Det gör lite ont i själen att veta att jag kompromissade så mycket med mig själv för en person som inte var rätt för mig, hur blint jag ignorerade alla tecken på att det aldrig skulle fungera. Tanken var ju att jag skulle flytta in hos honom när jag slutade utbildningen och att vi skulle gifta oss till sommaren. HAHAHAHAHA. Hahahaha. Åh herregud, nu gapflabbar jag när jag tänker på det! Snacka om att vi hade varit en disfunctional little family, jag hade bergis blivit åtalad för mord efter ett par 3 veckor haha! Såja, nu har jag fått skriva av mig och fick ett gott skratt på köpet, nu är jag glad igen :) Var helt knäckt efter att det tog slut sista gången men det varade bara i ett par dagar, sen borstade jag av mig dammet och har helt ärligt inte ägnat honom en enda (negativ tanke) så det kanske inte är så konstigt att det fanns lite känslor som behövde komma ut.

Nu ska jag sova, natti!